Idag har jag äntligen lämnat in nycklarna efter att ha flyttat allt själv (bortsett de stora möblerna där jag fick hjälp av bror och son) och sedan städat. Precis som renoverandet har flytt och städ tagit längre tid än man förväntat sig. Detta är en lärdom jag hoppas kunna ta med mig i planerandet framöver. 😀

Nu sitter jag i huset och det är fullständigt kaos med lådor överallt. Men det känns så skönt. För nu är det inte en extern tidsgräns som pressar mig utan framöver är det bara jag som sätter tidsramen. Och det är mitt. Det är jag som styr vad som skall göras och när.

Precis som livet förväntar jag mig inte att allt skall vara lätt men huvudsaken är att jag får styra fler saker i mitt nu. Så något viktigt att minnas: Följ din dröm (såvida den inte är fullständigt ouppnåelig). Förvänta dig att det blir jobbigt men den går att nå.

Sedan tillträdesdatum så har mina veckor varit ganska arbetsamma. Vardagar spenderas i huset och helger på jobbet (eftersom region Halland endast har hyrpersonal på helg och natt). Kort sagt kan man säga att det tog mig en vecka av funderande, petande, skruvande innan jag hade koll på vad som behövde göras och i vilken ordning. Det har varit viktigt för mig att inte bara ”döna på” och göra saker utan att först ha researchat, fråga bättre vetande osv. eftersom jag vill undvika att göra saker som sedan visar sig vara heltokigt och måste göras om. Så jag har jobbat utefter devisen ”Om en idé håller i en vecka utan att ändras så är det läge att genomföra den”.

Men många idéer har ändrats under resans gång och troligtvis har jag överarbetat en del saker men huvudsaken är att det känns rätt och att det med stor sannolikhet blir bättre än jag tänkte mig initialt. Till slut har det bara kostat mig mer arbete och tid. Och ja, allt tar mycket längre tid än man kan tänka sig… Men jag ser nu ljuset i tunneln. I min mentala tidsplan borde det gå att börja flytta in inom 2-3 veckor och då finns tid att få ordning både på det nya boendet och det vi lämnar innan 1’a April (då hyreskontraktet går ut).

Det har utan tvivel varit både psykiskt och fysiskt påfrestande att göra allt detta själv men samtidigt är det så skönt att få jobba på detta sättet. När hjärnan inte orkar gå på högvarv (vilket den även fått för sig att göra nattetid och gjort att det inte gått att sova) så har jag kunnat ta itu med mer fysiskt krävande delar.

Men en del har jag tagit hjälp av min dotter och det var med vilka färger som det skall målas. Jag är inget bra på detta, troligtvis för att min hjärna prioriterar funktion framför estetik, så jag är tacksam för den hjälpen. Det var även hon som föreslog att vi skulle måla väggar istället för att sätta upp tapeter vilket innebär att vi kan ändra färg längre fram om vi inte är nöjda.

Det skall bli så skönt när vi kan flytta in så jag kan börja fokusera på mer avgränsade projekt (ex. tvättstuga) för det har varit många saker att hålla i huvudet, och prioritera, när det är ett helt våningsplan som skall renoveras. Men det kommer f-n bli bra 🙂

Jag är också tacksam över att inte ha haft någon partner under den här tiden för sett till de senaste årens relationskomplikationer så hade jag inte ens kommit halvvägs nu om det var på annat sätt. Å andra sidan finns det kanske kvinnor som inte kräver all uppmärksamhet utan faktiskt hjälper till och skapar en bättre tillvaro istället för att komplicera livet ytterligare.

En riktigt kul händelse på jobbet var att jag träffade en kollega jag inte sett på länge, och som jag trodde helt hade bytt bana. Skulle uppskatta litet av hennes expertis inom ett kommande projekt men vi får väl se om hon har tid med detta.

Nåväl, nu är det snart dags att fiffa till mig litet för att åter gå till jobbet. Sista passet för helgen och sedan har jag fem vardagar att låta projekt husrenovering att fortskrida. Denna veckan planeras att riva golv, slipa väggar, slutspackla, slipa igen och måla väggar och tak. Sedan beror det litet på när golvet kommer men jag tänker mig att det kommer vara tillgängligt i slutet av denna veckan så då kan jag lägga det under helg och nästa vecka. Sedan är det bara lister och foder kvar innan det går att flytta in 🙂

Mäklaren ringde igår och meddelade att allt nu var färdigt för att ha mötet där pengar och nycklar skiftar händer. Så på onsdag (ja, det är lördag nu) är det dags! Så najs att återigen ha en tidsram att arbeta inom eftersom det blev litet vakuum här i väntan på besked. Hittade en partikelsensor som jag tänkte bygga om för att också kunna mäta CO2, luftfuktighet, temp och lufttryck för att sedan koppla ihop med ”Home assistant” så jag har beställt delar för detta. Bra med sensorer i vardagsrum, tvättstuga och ”garage” (som kommer bli hobby och slungrum).

Jag har såå många planer för olika projekt (allt från stora till små) som jag vill genomföra nu men fattar samtidigt att det vore helkorkat att köra flera parallellt för då går jag in i väggen och inget kommer bli gjort. Det är alltså viktigt att göra dem i prioriteringsordning utefter vad som är ”måste”, ”behövs sedan” och ”hade varit kul/najs”.

Initialt är det första att riva tapeter, kolla vattenkvalitet, kontrollera eldstad, tvätta innertak, måla tak/lister, måla väggar, lägga nya golv, slipa parketten i vardagsrummet byta kyl/spis, byta bänkskivor i köket, måla köksskåp (inne i dem), måla luckor till köksskåp, garderober osv… Och ja, litet i den ordningen med. Sedan tillkommer en massa projekt som flytta växthus, bygga hönshus, bygga ett garage/hobbyverkstad, fixa hundgård, fixa fasad, lägga nytt tak, renovera fönster, byta träpanel osvosv.

Jag är så taggad på att komma igång! Planen är att filma renoveringarna både för egen del men också för potentiella köpare längre fram så ser de hur allt är gjort.

Men vad skall jag göra idag? Tja, plocka ner litet prylar i kartonger, pilla navel och chilla för jag kommer ha mycket att göra denna våren. Viktigt att hela tiden ta pauser och njuta av att få existera för jag vet att jag har en förmåga att bara ”köra på” och glömma bort hur snabbt ”väggen” infinner sig om man inte har koll.

Så… Breathe… Chill… Plan… Execute!

2023 blev ett fantastiskt stort år nu när jag ser tillbaka på det. Jag fyllde 50 och därmed har jag lyckats med ett mål jag haft sedan barnen var menlöst små. Målet var ju att finnas kvar i livet åtminstone så länge att de hann och bli myndiga och detta är de ju nu. Grabben har flyttat till egen lya och dottern har numera körkort. Jag är så löjligt stolt över deras prestationer och de människor de har utvecklats till att bli.

Sedan har jag slutfört ”projekt specialistsjuksköterska” vilket för några år sedan upplevdes som hopplöst svårt. Inte för att kurserna är svåra (inget är svårt som man är intresserad av) utan för den där förhatliga D-uppsatsen. Men… Jag jag hade möjligheten att fokusera på uppgiften och det gick uppenbarligen bra.

Utöver detta har jag nu äntligen köpt ett hus. Förvisso tar det ytterligare några veckor innan jag får nycklarna eftersom säljarens advokat gjort en tavla vad gällde dödsbo och lagfart men alla papper är undertecknade så det är bara litet väntan som gäller. Hade gärna kommit igång eftersom jag har planerat så mycket men… Ibland får man öva sitt tålamod litet grand. Huset är inte drömkåken men det är inte en lägenhet och det går att flytta in i så snart som jag fiffat till innertak, väggar och lagt golv så att det ser fräscht ut. Utöver detta så finns det såklart en massa projekt att utföra men inget som är panik med.

Och kärlekslivet då? Alltså, det har varit ett bra år vad gäller dejting och det faktum att jag inte låst fast mig någonstans eftersom det inneburit att jag haft tid över för allt annat jag behövt göra. När det gäller kommande år får vi se. Jag har inget behov av att hamna i en relation bara för att befinna mig i en relation. Blir det så blir det men annars är livet grymt bra ändå.

Så 2024 ser bra ut. Livet är inte perfekt men det tycker jag inte att man kan kräva av det. I min ålder är ”good enough” riktigt jevfla bra 🙂

Yep, jag har uppdrag så inkomster börjar rulla in. Förvisso endast under helger eftersom regionen inte vill ha bemanningssk under veckodagar (bortsett natt) men det blir ändå tillräckligt mycket för att få ut den lön jag behöver. Sedan har jag köpt ett hus! Det är inte drömkåken men den är litet utanför stan och ger fler möjligheter än jag har just nu. Sedan fungerar det att bo i från start även om det finns saker att fixa till över tid. Har inte fått nycklarna än (får dem 21’e dec eller 28 beroende på om alla parter kan sammanstråla men så snart det är löst så skall jag påbörja projekt tapetriveri, tak och väggmålning samt inläggning av nya golv. Jag fick det dessutom till ett bra pris, beroende på att marknaden ser ut som den gör just nu, så jag är ganska säker på att investerade pengar kommer tillbaka vid en försäljning. Inte helt otroligt att det dessutom kan bli en vinst.

Så jevfla najs just nu! 😀

Sådär, uppsatsen är godkänd och inlämnad så något mer plugg blir det inte på ett tag. Mestadels är det uppsatsen som gör att jag håller mig borta från högskolan… ett tag i alla fall. Men jag kan absolut tänka mig några kurser framöver 😀

Men ok specialistssk och magisterexamen… Det var en bra utbildning bortsett all tid och energi som hälldes ner i uppsatsen. Nu har jag fler områden jag kan jobba inom. Skall bara se om jag orkar finna mig ett nytt gig bara. Har lagt bud på ett hus som kan ta litet tid initialt men att pyssla och fixa är ganska najs det med. Ser ut som detta året blev bra det med 🙂

Just nu hade den enklaste vägen varit att helt enkelt besluta att ingen får bränna koraner men då måste det beslutet gälla alla religiösa skrifter, oavsett religion, och var skall man dra gränsen där? Vem skall besluta ”hur mycket” religiös en skrift skall vara för att den inte skall få brännas? Och varför skall den inte få brännas? Är det för att någon kan bli ledsen i ögat så finns där säkert en hel massa som tycker att Astrid Lindgrens böcker (som innehåller precis lika mycket, om inte mer, sanning) vore ganska upprörande att se gå upp i lågor. Och skall vi få bränna flaggor? Jag tycker personligen det är ett jevfla oskick att bränna den Svenska fanan.

Men visst måste man få bränna flaggor… Och böcker med för den sakens skull. Jag hade gärna sett att det var för en större anledning än att retas med religiösa människor, som till exempel påvisa att deras allsmäktiga gud inte gör något som helst för att hindra bränningen, men det måste ändå vara tillåtet. För varför skall religiösa människor särbehandlas?

Framför allt; varför skall jag, som icke troende, tvingas rätta mig efter deras regler? Alltså, jag är såklart helt fine med att de som är med i en sådan klubb måste hålla sig till deras regler men jag vill inte vara med där. Jag skall bara behöva förhålla mig till Sveriges lagar och det blir väldigt konstigt om det i dessa lagar står att jag också måste lyda religiösa regler.

Muslimer får tydligen inte lägga koranen på marken, inte avbilda muhammed osv. men den som inte har accepterat de reglerna genom att gå med i föreningen skall ALDRIG behöva lyda dessa regler. Det är helt enkelt inte rätt.

Så vi bör få elda flaggor, koraner och Pippi Långstrump, helst för att bevisa en poäng annat än att retas, ty blasfemilagar är tokfel. Sedan får andra såklart bli upprörda och ledsna, protestera och döma ut handlingen som något utfört av en sann idiot.

Jag hade önskat att vår regering vore rakryggad nog att kunna resa på sig och meddela att ”Tja, det är inte statligt sanktionerat men inte heller något vi kommer göra något åt. Det är ingen rättighet att aldrig bli ledsen i ögat men att få uttrycka sin åsikt är däremot en rättighet som är såpass viktig att vi skiter i er reaktion. Gillar ni inte detta så flytta inte hit eller ha inga samarbeten med oss. I detta landet står vi även upp för rätten att tycka religion är fullständigt trams precis som rätten att inte göra det.”

Kärleken kommer och kärleken går,
ingen kan tyda dess lagar.
Men dej vill jag följa i vinter och vår
och alla min levnads dagar.
Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
din lycka är min
och gråten är min när du gråter.

​Kärleken är så förunderligt stark,
kuvas av intet i världen.
Rosor slår ut ur den hårdaste mark
som sol över mörka gärden.
Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
din lycka är min
och gråten är min när du gråter.

Denna veckan har jag hunnit jobba (flera dagar med övertid), träna, byta bromsar bak, skatta honung från två bigårdar, slunga honungen, städa efter slungning OCH haft tid över att chilla litet…

Visst, jag är ganska trött efter honungssläpandet men just nu chillar jag och inväntar dottern så vi kan beställa pizza och kolla på film.

Fantastiskt hur mycket tid jag verkar ha när det inte finns någon annan som kräver att man skall göra andra saker (som då skulle äta upp tiden för viktigare uppgifter) 🙂 Om jag skall leta upp någon ny skall hon absolut vara arbetsför och tycka det är kul att göra saker som jag vill göra ibland med…

Men… Jag finner också att jag behöver en del prylar för att göra det där biodlandet litet mindre tungt för jevflar var trött i armarna jag var igår 😀

Jag är ingen bilmekaniker och har aldrig heller försökt få det att framstå på det viset. Men, jag gillar utmaningar och älskar att lära mig nya saker så när jag fick reda på att drivaxeln på höger sida behövde bytas så läste jag på en del och kollade på hur andra gör när de byter nämnda axel och sedan beställde jag en.

Förra helgen fanns det helt plötsligt tid att påbörja ”uppdrag axelbyte” men väderprognosen gav litet ambivalenta besked- Hursomhelst hissade jag upp bilen, satte framvagnen på bockar och påbörjade demontering av hjul, bromsar och allt annat som jag inte vet namnet på men som satt fast på olika sätt. Det tog såklart sin lilla tid och min beräknade tid brukar vara allt mellan 3 till 10 gånger längre än när en riktig bilmek gör jobbet (även om jag börjar bli riktigt bra på bromsar 😀 ). Denna gången började luftfuktigheten kraftigt öka i och med regnets intåg i min verklighet. Men jag gav mig inte utan tog på en regnjacka som förvisso inte hjälpte benen det minsta men höll mig någorlunda torr ett tag. Men… den nedrans axeln ville inte släppa från transmissionen. Jag försökte på alla sätt jag kunde tänka mig men nej, inget samarbete.

Därför kontaktade jag en vän (ovärderligt med vänner som inte bara är kunniga utan även kan tänka sig bidra med sin kunskap) som kan det där med bilar som gärna lånade ut sin hjälp. Dock inte under pågående monsun. Helt klart förståeligt eftersom bilen står ute och det inte är kul att krypa under bilar när det regnar tusen liter per sekund per kvadratmeter…

Snabbt hopp, sju dagar, till denna lördag då min vän uppenbarade sig och vi kunde ge oss i kast med den trilskande drivaxeln. Den gav hårt motstånd men kunde inte motstå min väns kunskap och erfarenhet. Så när den nya axeln var på plats kunde vi ge oss iväg och fika i solskenet och prata om livets viktigheter… När jag sedan återkom till min bil insåg jag att hjulet inte roterade hela varvet och fick ensam (även om jag hade backup i telefon/text) montera ner allt, inklusive den nya axeln, och felsöka.

En enorm fördel med att det strulade litet var just att jag fick ”öva” litet till och göra det själv. Nu är allt monterat igen och hjulet spinner som det skall. Morgondagens projekt blir att byta kondensorn och bak-bromsarna (skivor och klossar)samt kanske börja slipa ner litet rost beroende på hur lång tid de första projekten tar.

Detta var en lång och ganska meningslös text men jag känner mig så glad och nöjd med livet just nu. Tror att det egentligen var det jag ville skriva från början… 😀

Så, snart blir det pizza och ett glas vin 🙂 Skål!